Strokeforskare prisas efter kartläggning

Strokeforskare prisas efter kartläggning

Låg lungfunktion är kopplat till en högre risk att drabbas av stroke. Det är en av flera slutsatser som Martin Söderholm drar.

Martin har kartlagt riskfaktorer för att drabbas av stroke och tilldelas nu Sparbanken Skånes Forskningspris. Priset som Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta står bakom, delas ut på Strokedagen i Lund. Strokedagen arrangeras den 29 oktober i Lund och är en föreläsningsdag öppen för allmänheten. Martin Söderholms forskning är en punkt på dagens program.

  • Min avhandling handlar om att undersöka faktorer i kroppen som man kan koppla till förhöjd risk att drabbas av stroke i befolkningen. Att få priset är en slags uppmuntran och uppmaning att fortsätta forska. Det visar att forskningen är av betydelse och skulle kunna leda till nya framsteg, berättar Martin Söderholm.

Den typ av stroke som han framförallt har tittat på i avhandlingen är den minst vanliga typen av stroke som drabbar ungefär 1500 i Sverige varje år. Den kallas för subaraknoidalblödning, SAB, och är en mycket allvarlig sjukdom där mellan 30 och 50 procent av de drabbade avlider första månaden efter insjuknandet.

  • Jag är generellt intresserad av sjukdomar och varför de uppstår. Stroke är en allvarlig sjukdom och det finns ett stort värde i att kunna tillföra mer kunskap. Särskilt hjärnblödningar intresserar mig eftersom de är mindre studerade jämfört med stroke som orsakas av blodpropp.

SAB uppstår oftast när ett pulsåderbråck på ett av hjärnans blodkärl brister. Orsakerna till pulsåderbråck och varför dessa ibland orsakar SAB är inte fullständigt kända.

Martin Söderholms avhandling visar bland annat att låg lungfunktion är kopplat till en högre risk att drabbas av SAB. Den visar också att personer med sjukdomen kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har en förhöjd risk att drabbas av alla typer av stroke jämfört med personer som inte har KOL. Även individer som har förhöjda nivåer av ämnen i blodet som kan återspegla inflammation löper högre risk att utveckla SAB.

  • Teoretiskt sett skulle vi kunna använda sådana faktorer för att hitta grupper där förebyggande behandling kan ha särskilt stort värde. Till exempel skulle det kunna vara en person som har pulsåderbråck där det är svårt att veta om det kommer bli en blödning eller inte. Då skulle de riskfaktorer som hittats möjligen kunna visa sig vara till hjälp för att avgöra hur man ska agera, även om fler studier krävs innan man kan säga detta, menar han.

Sparbanken Skånes ägare Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta donerade 2016 cirka 16 miljoner kronor till strokeforskning vid Lunds universitet över en sexårsperiod varav en del, 100 000 kronor, varje år delas ut till en forskare som visat prov på särskilt framstående strokeforskning.

  • Vi vill göra skillnad och skapa en bättre framtid. Ett sätt är att stödja forskningen kring en av vår tids stora folksjukdomar. Stroke får stora konsekvenser för den drabbade, anhöriga och samhället i stort, säger Andreas Nilsson, företagschef på Sparbanken Skåne i Lund.

Forskningspriset delas ut på Strokedagen i Lund som arrangeras den 29 oktober 2019 i samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne med stöd av Sparbanken Skånes ägarstiftelse Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta. Platsen är Aulan, Blocket, Skånes universitetssjukhus i Lund. Arrangemanget pågår klockan 11.00-16.30.